Forskning och turism i Selasetur

Sälmuseum, sälsafaris och sälforskningscentrum. Selasetur, Islands Sälcentrum, är allt-i-ett där det ligger i Hvammstangi på Midfjördurs östra strand.

Selasetur, Hvammstangi.

Selasetur, Hvammstangi.

Selasetur etablerades som Islands sälforskningscentrum 2005, och är en del av den isländska motsvarigheten till Havs- och vattenmyndigheten i Sverige. Sandra Granquist kommer från Sverige men har bott i Island i 15 år. Hon är biolog och har arbetat vid Selasetur sedan 2008, och avdelningschef för forskarenheten. Forskningsprojektet hon arbetar med, delvis i samarbete med Stockholms universitet, ska bland annat klarlägga de isländska sälarnas rörelsemönster, vad de äter och hur de påverkas av turismen i området.

Radiosändare och sälbajs är det som ska ge svar på Sandras och de andra forskarnas frågor.

Den isländska sälräkningen från flygplan 2011 summerade 12 000 knubbsälar och 4 000 gråsälar runt kusterna. Området i nordväst och halvön Vatnsnes där Hvammstangi ligger, 25 mil norr om Reykjavik och halvvägs till Akureyri, hör till de sältätaste i landet. Det var en av anledningarna till att Selasetur, som är centrum inte bara för sälforskning utan också för turistforskning och sälturism, placerades i en ort med 500 permanenta invånare.

Fisket är en stor och viktig del i den isländska ekonomin, och tidigare har också säljakt givit en del av inkomsterna från havet. Framför allt var det skinnen som då togs till vara, och så förblev det fram till för ungefär 30 år sedan. Sälkött togs också till vara, men liksom med skinnen har dess ekonomiska betydelse blivit i det närmaste obefintlig. Till skillnad från Grönland har sälskinn heller aldrig varit en del av den traditionella klädseln i Island.

I Selaseturs museum finns en sälskinnsväst bland utställningsföremålen, men den kommer från Grönland, berättar Sandra Granquist och hennes kollega Erlingur Hauksson när de visar runt bland montrar med fiske- och jaktredskap, olika båttyper, uppstoppade sälar och bilder av sälar och från säljakter.

sandraErlingurVÄst

Säljakt bedrivs inte längre av kommersiella skäl i Island. När de jagas är det för att hålla stammen nere. Problemen med sälar är i viss utsträckning desamma för isländska fiskare som för fiskarna i Östersjön – sälarna kan vittja redskapen och förstöra dem. De fastnar också i fiskeredskap och registreras då som bifångster, liksom i Sverige och Finland. De största problemen är också med sälar som fastnar i fiskeredskap i fjordar och längs havskusterna. Men det är vid älvmynningarna som forskningen vid Selasetur nu har ett fokus:.
– Det kan vara problem vid älvmynningar där laxen går upp och leker. Bland markägare som hyr ut fiskevatten är sälar inte populära, säger Sandra Granquist.sandraport

Turism har blivit en allt viktigare del av den isländska ekonomin, och att arrangera säl- och valsafaris är en välkommen binäring för islänningarna. De som säljer sälsafaris vill ha många sälar, gärna lätt åtkomliga. De som äger mark och fiskevatten med lax och öring längs älvarna har å sin sida satsat på sportfiskeföretag,och vill bli av med sälarna som konkurrerar om fisken. Det krävs alltid markägarens tillstånd att jaga.
– Det har varit konflikter mellan markägare som satsat på fisketurism eller fiskodlingar, och safariarrangörer, men nu är det lugnt, säger Sandra Granquist.

Sälarnas matvanor, hur många de är och var de uppehåller sig är intressant inte bara för fiskare och turistföretagare. Det är också det som Sandra Granquist och hennes forskarkollegor vill veta mera om.
Ett av Sandra Granquists forskningsprojekt handlar om att med hjälp av radiosändare som klistras fast på kutarnas huvuden på försommaren följa deras rörelser in och ut ur älvmynningen vid Sigridarstadaros på östra sidan av halvön Vatnsnes. Sälarnas sändare registreras i en mottagarstation, och på så sätt går det att se deras rörelser, och med detta också hur laxfiskarna påverkas. Sändarna sitter i allmänhet kvar på sälarna fram till hösten.

– Vi vill se också i ett annat projekt kartlägga var sälarna håller till. Men där har vi ingenhjälp av radiosändarna, utan då är det inventeringar, helt enkelt räkning, av sälar på olika platser som gäller. Sälsafaris blir allt populärare och är också en bra binäring för kustfiskare, men det kan vara så att de påverkar vart sälarna söker sig, säger Sandra Granquist.
Hur nära kan båtarna gå utan att sälarna skräms bort från klippor och kobbar?
Påverkas reproduktionen?
Går det att se en korrelation mellan antal turister och antal sälar? Det är några av de frågor som Sandra Granquist vill ha svar på.

– Med hjälp av inventeringarna kan vi också över tid se om sälarnas beteenden och val av uppehållsplatser påverkas av turister och safaribåtar. Det kan i sin tur göra det möjligt att sätta upp ”codes of conduct” för safariarrangörerna, säger Sandra Granquist.

Inventering av gråsälar och knubbsälar i isländska vatten har Sandras kollega Erlingur Hauksson varit en av de huvudansvariga för sedan 1980-talet. 2012 flyttade han sin forskning från Reykjavik till Selasetur, och har själv svarat för den senaste inventeringen av gråsälspopulationen, och tillsammans med Sandra också genomfört den senaste inventeringen av knubbsälar.

De har också samarbetat i ett projekt som kartlagt när sälarna kutar, och vilka faktorer som avgör när sälar ligger uppe på land:

ErlingurPORT– När räkningen avser totalpopulationen görs det från flygplan, men i projekten är det mera specifika faktorer vi kontrollerar. Vi vill till exempel veta hur turism påverkar sälarna, och då sker räkningen från land, säger Erling Hauksson.
– Men alla sälar ligger inte uppe på land samtidigt och låter sig räknas. Kan man då se hur exempelvis väder och vattenstånd påverkar sälarnas benägenhet att ligga på land kan man också göra beräkningar av hur många som kunnat, eller inte kunnat, räknas okulärt. Sälräkning är alltid ungefärlig, men ju mera bakgrundsfakta man har att basera uppskattningar på, ju närmare verkliga antal kan man komma.

Svar på frågor om sälarnas beteende söker forskarna inte bara med radiosändare och inventeringar, utan också genom att undersöka deras matvanor. Det är sälfekalier, sälhår och maginnehåll från sälar som fastnat i fiskeredskap som ger de svaren.

I laboratoriedelen av Selasetur står rören med insamlade prover av bajs och sälhår från stränder och klippor. Sälar som försetts med radiosändare har också fått släppa till lite hår till forskningen. Alla provrör är noggrant märkta med datum och plats där de samlats in.
Sandra Granquist visar och berättar:
– Sälarna konkurrerar om fisken med såväl yrkesfiskare som turister, så det är viktigt att ta reda på vilken föda de faktiskt föredrar.
– I sälhåren finns stabila isotoper som analyseras, och analyserna ger besked om vad sälarna ätit.

Plats och datum anges noga på varje provburk.je

Plats och datum anges noga på varje provburk.

– I sälbajset finns otoliter, det är små benbitar som sitter i fiskhuvuden. Otoliter bryts inte ned i matsmältningsprocessen, och de är artspecifika. Därför ger också otoliterna besked om vad sälarna ätit.

Sälfekalier kan också ge svar på hur vanlig sälmasken är i fiskbestånd. I sin tidigare forskning har Erlingur Hauksson arbetat mycket med undersökningar av sälmask och gråsäl, men i de pågående projekten vid Selasetur ingår inte sälmaskforskning.

Sälmaskar är parasiter, och sälar är slutvärd för dem. Maskäggen sprids genom bajset och når på så sätt fiskar. Infekterad fisk som är fryst eller kokt är inte farlig att äta, men maskarna måste plockas bort innan fisken kan säljas, och det leder till inkomstbortfall för fiskerinäringen.
I ett pågående projket vid SLU studerar forskare utbredningen av sälmask i Östersjön och Västerhaver, och om olika fiskarter där drabbas olika hårt av sälmask.

 

This slideshow requires JavaScript.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s